Hur maskerar man en brunn?

Ett av de första prosjekterna jag gjorde i trädgården när den var ny var försöket att få en jämn gräsmatta. Det var inte bara enkelt, nej. Överallt stöter man på hinder. Ibland också några som överraskar. När jag skulle gräva mig ner i det här hörnet av tomten som var en halvmeter hög kulle så kom det fram en brunn. Brunnslocket låg precis rätt under grästorven. Vacker syn minsann. Förstod gott då att dom tidigare ägarna hade fyllt upp med jord ( vi er kopplade genom denna brunnen in på kommunalt avlopp säger min man, men den ska inte bort, ..) Efter at ha flyttat runt på en hel garagenedfart og grävt runt i jorden så hade jag funnit en god del med småsten. Inte större än en knytnäve ungefär. Dom kan man inte använda till mur eller trapp så dom la jag bara til sidan. Jag hade dessutom fått med några stenplantor från en väninna när vi flyttade hit från Schweiz så det var bara att slå två flugor i en smäll.
Jag började alltså “mura” runt brunnen med småsten och vått huminal/ torv blandad med sand och grus. Har någon sett en brunn sticka upp 50 cm över marken så vet man att den har branta väggar. Dom manliga åskådarna omkring hade väldig liten tro på att detta skulle sitta över vintern men under varje större sten kilade jag inn en liten bladrosett eller två. När de fick växa sig till genom sommaren satt byggverket gott fast. Torven krymper som vi vet och taklök breder sig ut så väggen blev kompakt nog til att tåla vintern. Nå har den stått här i 12 vintrar och blivit större varje år. Så fort jag har hittat lite mer småsten “bygger jag ut” och delar på tuvorna som sitter i högen. Ingen som kan se att detta var en stygg brunn längre :-).
Här är det grönt så fort snön försvinner, och det gör den fort här (men bara här..) Genom sommaren bjuder den på en enorm färgprakt. Olika sorters små stenpartiplantor står här som Saxifraga, Sempervium, Sedum och andra små planter. De bidrar med blommor genom hela säsongen. Just nu går jag bara och beundrar de små rosetterna. Jag tycker de er så flotta. Tänk om jag kunde laga detta i lite större proportioner, hur fint hade inte det blivit.
Här är några av dem jag njuter nu.

Kjøkkenhagen krevde sitt i helgen

Idag har jeg sått frø, satt løk og poteter i kjøkkenhagen/ köksträdgården. Da jeg hadde laget noen nye rammer i fjor sommer måtte jeg til med hammer og sag igjen for å få nokk “deksel” til alle rammer. Likevel var det ikke nokk materiell til overs fra i fjor til alle nye rammer så jeg blev nødt til å legge på fiberduk tillslutt. Huff, synes det er lite pent med disse plastikk lokken i kjøkkenhagen men det er enda styggere med fiberduk. De gjør da nytte begge to da, holder jorden litt varmare og nabolagets katter vekk. Jeg tror likevel at mine solfangere av plastikk er bedre enn duken da jorden ikke blir så nedkjølet av regn i mai og kattene klarer fint å gå på/ legge seg på fiberduken slik at plantene under brekker…. Erfaring med katter har jeg fått nokk av gjennom åren. Nå er det bare å holde ut til juni, da kan jeg ta dem vekk for denne sesong. En hel måned må jeg gå å se på dette… Men, hver morgen før jeg skal på job pleier jeg å ta en tur å løfte litt på lokken og beundre de små spirene. Det er med samme forundring hvert år, tenk at det lille vesle frøet kan spire til noe så stort og vakkert!! Härligt!!! Det er en fin tid vi går i møte nå. Før mai er omme er spirene så pass store at de stanger hodet i plastikken og når jeg først kan ta vekk lokken har det vokset seg så tett at katten ikke lengre er interessert. Jeg får hellre nyte synet av allt annet i hagen, hvis denne utsikten ergrer meg for mye.

Bare noen ord til slutt, jorbærplanten “ Ramona” som jeg skrevet om før, jeg bare elsker disse bæren, overlevde i kjøkkenhagen. Har tatt dom opp ur jorden og satt dem over i pottene igjen, med ny jord da, nå er det bare å vente på bæren :-)

(klikk her for bilder fra kjøkkenhagen 2008)

Nå begynner det å skje saker og ting

De er ikke store, blomstene, de er enda ikke så mange, men, nå er det store hage eventyret for sesongen endelig igang. Jippiiee!!

Langsomt kommer de opp, fast egentligen går det jo ikke så langsomt, det fullkomlig exploderer. Overallt, etterhvert som flatene blir bare, så kommer det opp mer grønt. La gå for at det kun er de tidligeste løkene som viser seg, men her på toppen kommer vi raskt ikapp dere andre der ute. Idag skinner solen og gradestokken går mot 18 grader så isotopbindningene løser seg opp… :-) og jeg begynner endelig å få tilbake mine skitne hender …

  

Det går mot vår, eller snö fram till midsommar???

Jag vet, jag börjar bli tjatig men snön ligger kvar. Det här blir dom sista, hemska bilderna av den vita massan som jag har levt med det sista halvåret ( nåja, den var ju inte så hemsk före jul :-). Nu får det vara bra. Nu får jag fokusera på sommaren så därför prövde jag idag hitta fram till trappstegen i min perenntrappa. När solen först får värmt opp stenarna så smälter det fort.(fort.?.) Tog bort ända mer snö i köksträdgården också. Det syns längs bak på fotot var jag la högen. Hoppades i det längsta att jag skulle kunna sätta potatis den 1.a maj men nu är jag inte så säker längre. Har i varjefall köpt Aksel sättpotatis på Plantasjen, så bara jorden är tinad och porös åker dom ned.Handlade lika så gott alla grönsaksfröna på en gång, det kan ju hända att det går fort nu. Sättlökar av kepalök och sjarlottenlök blev det också, men i år hittade jag ingen rödlök. Varför ?? Vitlöken satt jag i höstas, så får jag se hur det går. Jag har ju faktiskt sådd frön idag också. Tagetes och huvudsallad, vilken strålande kombination… (Sådde inne, inte ute..)

Som den obotliga optimist jag är ( bortsett från när det gäller snö..) så har jag åter försökt med ymping ( poding). Nej, jag ska inte skryta på mig att vara optimist men jag är envis som en gris!! och ger meg aldrig, hur fel jag än har… så, skam den som ger sig, ska få det till någon gång, tror jag har försökt så gott som varje vår men jag kan inte helt tekniken, vet inte när det är bäst tid heller. Jag hade faktiskt klart att få olika sorter “fastnade” i det gamla äppleträdet, Transperant Blanche, som stod här när vi flyttade inn, men det måtte jag fälla förra året då det såg ut som det hade fått “eplekreft”. Synd var det för det är goda äpplen. Hann aldrig se ympkvistarna med blommor en gång.. Åkte i varje fall direkt till närmaste hagesenter och köpte ett nytt träd...

Er det feil tid på året å pode så la meg få slippe vite det. Jeg liker å gå et stykke ut i juni før jeg må konstatere at de ikke gikk denne gang heller… Prøvde med Opal (plomme) på et av mine første treinnkjøp, en sort mørke plommen jeg ikke husker navnet på. Den andre bilden er Transperant Blanche podet på mitt familie epletre. Det fine iår er at jeg ikke trengte klippe av nye greiner da vinterns snøbrekk hadde ordnet det for meg :-)

Så en bilde av min Scilla, eller hva er dette for løk?? Den vokser vilt i plen hjemme hos foreldrene mine, sammen med vanlig blå scilla.

her kommer til slutt vibekes bilder…