Köksträdgården/ kjøkkenhagen, en liten historik…

I väntan på att kunna gå igång med kjøkkenhagen tenkte jeg fortelle litt om hvordan den blev til;

Från att ha varit trädgårdens enda lite större gräsmatta med en liten “plaskepöl” till barnen den första sommaren, har jag kommit långt. Det började med ett körsbärsträd och några meter med hallonplantor. Turen gick vidare till de stora svarta och röda vinbärsbuskarna som stod där jag tänkte laga en sandlåda. Varför inte samla allt på ett ställe. Sagt og gjort, och flyttet. Jag fick några rabarberrötter och krusbärsplantor, nu var ju fruktträdgården komplett…

Jag hade många skottkärrslass med småsten, pukk, som kunde användas till gångstigar. Jag hade ju flyttat en hel garagenedfart första sommaren, den som blev til perenntrappan, stuadetreppen. När så jorden började ramla ut i gruset kom jag på at jag kunde stöpa kanter runt gångarna. Det ena ger det andra och snart började jag hälla ut cement i stigarna.Gjennom de siste 8 åren har det gått åt flera tonn med cement!! ( till min mans store skräck..),ser ju helt klart behovet för en plan innan man börjar med såna här ideér. Jag hade gjort dårligt underlag och lagt på för lite cement så dom första åren sprack gångarna upp.

Kanterna behövdes byggas högra och högre med tiden. Jag har ju hela tiden fyllt på med mera kompost och kogjödsel. Märkte också att jag hade stöpt ramarna så pass breda att jag var tvugen och dela av dem i mindre fyrkanter. Lagade mig i varjefall en trappa då teränget sluttade en god del. Sen snikrade jag mig min tredje grind i “Z” varianten. Den är så enkel att laga ( och dekorativ tycker jag) att den modellen passar en hobbysnikrande husmor.Intill garageväggen lagade jag ett minityrväxthus til mina tomatplantor. Den fick stå där helt til det kom en vinter sån som i år, då vi var tvungne att skotta taket. Det höll den inte för. Byggde den med lekter och byggplast, pantenten fungerade alldeles ypperligt. Framsiden av byggverket er lagat av ramar med överdragen byggplast dem också. Såna ramar har jag lagat til alla de andra kassarna i köksträdgården och de fungerar bra som “solfångare” nu på våren, det gror mycket fortare och inte minst så håller dom grannes katter borta från mina frösåddar!!! Försökte länge med kvistar från krusbären och grenarna som hadde suttit på julgranen med det funkade inte. Förstod efter något år att jag inte kunde fortsätta med cementen när det handlade om höjden på ramarna. Så började jag med plank. Till en början var de inte impregnerade och vips var dom 25 cm höga. Två rader plank. Nu är jag uppe i tre och fyra rader så det börjar att bli en behaglig arbetshöjd och väldig bra planteringsjord… Målade plankorna blå, för vi har blåa karmar runt fönstren på huset. Dom sista åren har det kommit massor av bilder, idéer och tips med pallkragar men det var det inte då jag började och nu tycker jag faktisk att mina blåa ramar er charmiga. Dessutom så ser området större ut tror jag än om allt hadde stått i prydliga rader och rutor. En annan fördel er at jag kan utnyttja arealet mera flexibelt och ta vara på alla små fläckar som är till övers runt omkring. Jag har heller inte lagat alla plantekragarna lika stora som kanterna jag gjutit av cement. 10 cm är tillräcklig för att sätta några jordgubbsplantor och dessa er många dagar tidigare ute med bär, det blir varmt mot den blåa “väggen”, än dom andra jag har i hagen. Startade med åtta plantor – det har blivit otrolig många fler…

Vad gör man i en liten köksträdgård när man har lust på svarta vinbärssaft/ solbærsaft. Buskarna blev ju så stora att jag inte fick plats med dom. Tog helt sonika ock klippte av grenarna, “spetsade” snittet med en kniv och tryckte dom ner i jorden. Dom slog rot i löpet av en säsong, detta fungerar lika bra med alla plantor av familjen “ribes”. Planterade så mina små sticklingar runt hela kôksträdgården som en häck. Till en början trodde jag at några kraftiga pinnar och snören skulle vara nog till att hålla dem uppe, men som sagt, vi bor i ett snörikt område så nu är det störar, fårnät/ sauenetting och tvärslå som gäller. Det håller och jag får massor av bär. Gärdet är till sammans 20 meter….Passar hela tiden på att klippa bort alla skott äldre än fyra år så inte buskarna blir bredare än häckplantor.Mina hallonplantor/ bringebær är också flyttade till gärdet, funkar det också, och så får jag frigjort ännu mer av innearealet. Mot granntomten er det ett staket, men sant å si, det är inte något kul att grannen alltid fölger med på vad jag gör så nu har jag plantat en häck (småbladig lind – ska det vara ska det vara rejäla saker..) där och i år, efter fyra år, hoppas jag att den ska vara så pass hög och tät att han inte helt klarar att se in. Häcken bidrar ju ochså till ett bättre klima för mina grönsaker. Inte tar den bort någon mera sol heller för den samma grannen har fyra stora granträd som skymmer för den morgonsol som annars hade kommit.

Störarna som står med jämna mellanrom har jag utnyttjat til stötta för en del av mina rotade pinnar av röda vinbär/ rips och krusbär/ stikkelsbær. Har format dom till “enarmade kordonger”.Med runda “öglor” är det lätt att fästa dom till störarna. Såna kordonger har jag använt till många av mina “bärbuskar” men dom är fästa mot olika spaljèer. Spesiellt röda vinbär bärer otrolig gott, när det är dags för skörd lyser det mera rött än grönt från plantorna.

Spaljéer och pyramider är ett måste hos mig. Pyramiderna har jag snikrat för att mina bönor och ärter ska ha något att hålla sig fast i. Det är bara att flytta dem runt år för år för självklart har jag lärt med mig åren att det lönar att driva växelbruk.

Har man liten plats vaknar uppfinnelserikedomen. Jag har fyllt upp med många olika bärsorter här. Det “dummaste” jag gjort är att jag planterade körsbärsträdet och päronträdet här innan hela köksträdgården var färdig utformad, men å andra sidan skapar dem tak som bidrar till en atmosfär som gör att har man först gått in gjenom grinden så vill man inte ut igen !!

Jag har tänkt att återkomma med flera inslag, tips och idèer från min lilla plätt. Jag har bara lust att säga till alla mina kvinnliga läsare, inte låt vårat kön/ kjønn begränsa dig när det gäller idèer. Vi lär oss fort när vi först tar såg och skruvmejsel/ skruetrekker i handen (jag har till slut förstått att spikar inte är tingen men terass skruvar, då dom inte rostar så fort..) och börjar med något till hagen. Har man bara fantasi och interesse för att laga något så får man det till, och om det inte blir helt vällyckat första gången så se på det som en lektion i träslöjd. Man lär medan man går :-) Blir det lite snett och skjevt så har du i varjefall gjort det själv och det skaper en stor tillfredshet.