Søndagens grisevær.

Slik var det hos oss søndag kveld. Snøflak store som “do lokk” og yr. Nå er det riktig vinter ute..

Og idag har vi minus 14 grader. Frister ikke stort å gå ut, men jeg må vel på jobb..

Blommig fredag–en smula vitt

En smula vitt.. Det är inte ett enkelt tema den här veckan. Just nu är hela trädgården vit men det räknas väl inte. Därför blir det drömmar för nästa års vithet. Dom här små Puschkinia Scilloides visar en smula vit tidigt på våren. Nu är jag glad att jag planterade några till i höstas för det var inte många lökarna jag hade innan. Det är en smula vit som jag ser fram mot. Eller kanske som under, den sista lilla smula vitt som ligger kvar av fjolårets snö, då känner man verkligen att det snart är sommar.


Annars är faktiskt inte vit det jag har mest av i trädgården. Hos mig är det färger. Men en och annan vit blomma dyker upp genom sommaren. Som Fagertraven om våren, eller fruktträdens blommor, en smula vit som jag verkligen blev glad över var när mitt spaljerte Sävstaholm äntligen blommade i våras. Sommaren bjöd ju dessutom på ett äpple. Nu drömmer jag om flera äpplen till nästa år.

Så var det ju dom väldoftande bondbönans blomster, med en smula vit. En riktig slager blev det, bondbönor kommer det så definitivt bli i köksträdgården till nästa säsong också.. 

Så, ja, en liten smula vit har jag nog också i min trädgård, men inte så mycket om sommaren som just nu…

För att se många flera små smulor vit kan man se inom Katarina’s “Roses and Stuff”. Varje vecka är det ett nytt tema fredagsblommor. Det är bara att delta :)

Vinteren begynner godt skal jeg si..

Ja ha, slik kan det gå.. Drømmen om enda en runding på toppen av min Tuija er gått i stykker, eller knekkt er kanskje et bedre ord. Nå hadde jeg spart toppen på dem i år, der har de stått som uklippte tenåringer forran inngangen, langhårete eller kanskje jeg heller burde si frisyr med hanekamm.. Neste år MÅ jeg huske på å få støttet dem på en eller annen måte, hvis jeg nå er så heldig at det vokser opp noe midt på toppen da, det er jo heller ikke sikkert..

Jeg kunne jo for så vidt ha gjort det i kveld, med den som enda er der, men det blåser og er kaldt ute. Haster så fort det lar seg gjøre inn i varmen igjen.. Neste sommer er neste sommer, nå skal vi først ha vinter.

Snørapport

Den her vinteren blir det ingen månedens bilde. Tar en snørapport i stedet. 37 cm alle rede, en kan bare håpe det ikke blir så mye som de to siste vintrene, jeg orker ikke all den snø som blir etter at vi har måket taket..

I november har jeg ikke vart ute i det hele tatt tror jeg, ute i hagen altså. Det straffer seg, idag måtte jeg måke rundt de planter som jeg ikke bundet sammen, en kald fornøyelse skal sies. Men, nå er Rhododendron bundet sammen med nylon og forhåpentligvis klarer den seg slik at jeg får sett den i blomst til sommeren.

Håper innerligt at de overlevde flytten i hvert fall, men disse knoppene har kanskje også en sjanse å blomstre. Er dette forresten en blomsterknopp eller er det kun en ny knopp som blir blad? Har enda ikke lært meg å se skillnaden..

Kjøkkenhagen ligger innbeddet i hvite dyner. Var tvungen å måke min vei her og, jeg hade jo glemt å binde ihop mine amerikanske blåbær. Der dem står i hjørnet av kjøkkenhage løper de stor risiko å brekke ellers, litt vel mye snø pleier å bli slengt den her veien..

Hvert år er det en del gjennglemt i hagen, er ikke det typisk. Jeg ville tro at snøtyngden holder mer enn nokk til å tynge ner disse greinene på Astrakan uten å få hjelp av en skruetrekker i tillegg.. Godt i hvert fall at tre ikke står så nære innpå husveggen og taket slik at vi ikke kommer til skade å hive snø over disse greiner..

Men, når alt annet er nvent, det er da herlig med en slik ettermiddag i hagen. Snø byr på litt trim det og. Stillheten som rår når snøen langsomt daler ned er fantastisk og det er ikke uten at jeg får en liten førjulsfølelse. Kl 15.00 og det begynner alle rede å skumre ute, da er det godt en kan gå inn og nyte en varm kopp kaffe og ta plass i sofakroken igjen.

 

 

Forrige år i sluttet av November ( 28.11.09) så det slik ut. Så hva skal en tro, blir dette en snørik vinter?

Blommig fredag – drömmar

Drömmar, ja dom har man många av. Speciellt nu när man kan drömma om kommande sommar, sol, värme och praktfulla blomsterrabatter. I drömmarna odlas perfekta grönsaker, och rosorna är kraftiga och doftar så gott. Här finns ingen plats för regn, getingar, sniglar och huggormar.. drömmar är härliga!

Dreams, well, now’s the time for dreaming. Sweet dreams, full of sun shine, warmth, beautiful flowers.. Magnificent vegetables in my kitchen garden, the wonderful scent of roses fills my nose .. Rain, slugs and snakes.. there are no place for them in my dreams.. just pleasure and beauty ..
Flera Drömmar finner du hos Katarina.

Frøken Felis..

Tamkatten, Felis silvestris catus, er en tamkatt fra nabolaget som har tatt sin elsk til min hage. Enten lå hun i staudetrappa og lurte på alle sommerfugler eller så kretset hun rundt dammen og håpet på en aldri så lite smakbit av gullfisk tror jeg. Nå gikk det heldigvis bra både med fisker og sommerfugler ( verre var det med alle blomster, jeg måtte støtte opp alle som en..) og det er uneklig koselig med litt selskap i hagen. Gjør deg til venn med kattene, sa min gamle nabo, da gjør de minst skade. Kloke ord, ikke en plante er dratt opp, ikke en blomsterbedd er brukt som do, så jeg fortsetter være gjestefri mot rovdyret og sender en stille tanke om at fiskene skal klare neste sommer og.

Blommig fredag – pytteliten

Pytteliten, då tänker jag på den här Potentilla tonguei, Saffransmure. Den lilla tuvan av blad växte upp mitt bland alla andra större perenner i trappan i somras. Jag trodde först att det var ett ogräs men blev lite osäker så den fick stå kvar. Tur är väl det för senare i sommar kom en pytteliten blomsterknopp. Och nog är den söt.

Tiny must be this little Trailing Cinquefoil, Potentilla tonguei. So tiny winy I first thought it to be a weed. But unsure as I was I gave it a few more weeks. Luckily for me since it turned out to be the most pretty flower that finally appeared. Tiny I must say I believe this Erodium variabile ‘Bishops Form’ to be as well. Bought it this year and at first I planted it in my perennial staircase. Of course I had to rescue both of those two small beauties, they are now moved to ‘safer’ place in the rose garden were there is no risk they will disappear in between all those other larger perennials.

En annan pytteliten perenn är den här Erodium variabile 'Bishops Form'. Den köpte jag i år och som vanligt så hamnade den i perenntrappan. Men det fattade jag också till slut blev alldeles för dumt. Både den här och saffransmuren har jag nu flyttat till en liten bädd vid mina rosor. Där försvinner dom i varje fall inte under bladen till alla dom andra  stora perennerna.

 

Se flera bidrag till blommig fredag hos Katarina.